Räddande änglar kan ha många skepnader
Förra inlägget levde lite high chaparall med bilderna upptäcker jag såhär två veckor efter, nåja de får vara så för jag vet helt enkelt inte hur jag ska korrigera från telefonen. Avvakningsdag, vilket innebär lite sömn och då hinner man med mer! Har shoppat lite träningskläder så nu blir de roligare att träna, nog för att de redan är kul men ändå! Billigt är gott och rea är de ju överallt så kör bara! Avverkat ett pass på gymmet och nu kryper jag ner för att få påbörja Läckbergs nya bok, så efterlängtat! Notera att jag läser den här gången och inte lyssnar ;)
Taking me higher and higher..
Saker man gör när man har näsan full med snor och inte får springa eller anstränga sig så mycket. Att få äta precis vad man vill och unna sig det man känner för och samtidigt ligga på sofflocket är helt underbart, i alla fall ett par dagar, sen är man inte så imponerad längre.. Fy bubblan vad trist de är att inte kunna samla endorfinkickar! Äter vad jag vill gör jag jämt, även om det inte innebär att knapra socker på ett sätt som skulle få mig tvångsintagen på Betty Fords kliniker om någon såg mig, men att inte få låta kroppen jobba och bli trött är en mardröm så till veckan bara måste jag få springa och träna som jag känner för! För övrigt så var lördagsnatts brownien från seveneleven på den sista bilden den godaste av alla brownies jag ätit (och det är ju en del) sevvan levererar med besked!! Oväntat må jag säga och nu blir jag tyvärr tvungen att lägga till den på min lista av beroenden. Shit.
Min kropp är mitt tempel och min krigare
Vaknade på tisdagen vid 11 och var dunderjättesuperförkyld. Skit också. Nattens arbetspass har givit mycket tid till eftertanke, satt före midnatt och reflekterade över hur oinspirerad jag är nuförtiden (vaddå sen förra veckan?). Jag som brukar vara så himla motiverad, framåt och driven har helt plötsligt blivit utan idéer. Vad gör man då? Jag söker naturligtvis upp mitt inspirationsmecka med bloggar skriven av fantastiska människor som inspirerar mig till allt ifrån träning till karriär. Inspiration = null. Hjälp?! Ibland finns svaret framför näsan, utan ens ha sagt något så berättar min kollega om en fantastisk artikel i Svenska Dagbladet om forskningsresultat angående depression och smärta. Där finner jag svaret, vilken aha upplevelse! Återigen förbannar jag mig själv att jag alltid ska överanalysera allt, min "mojo" är inte borta, den har bara tagit lite semester till förmån för att min kropp ska kunna kriga för mitt tillfrisknande. Mitt mörka sinnestillstånd blir lite enklare att dras med när jag har en förklaring, nu kan jag lätt gå hem och dra täcket över huvudet för nästa vecka har förhoppningsvis baciller packat och dragit och inspirationen kommit tillbaka utvilad och fylld med energi..
