Trots att jag inte hade någon lust överhuvudtaget att domna bort i ansiktet idag lyckades jag ta en snabb promenad i dryga timmen. Laddade med nyttig ugnspannkaka för att kunna ge mig själv ett meningsfullt pass på gymmet, och när jag anländer kl 18.40 så stänger dom kl 19 på grund av sjukdom. Just my luck. Receptionisten halv-blockerade ingången och hoppet om att jag skulle vända och åka hem igen lyste i ögonen. Men den gubben gick inte, in och kastade av mig sakerna och ställde mig 2 minuter på crosstrainern för att bli varm i hela kroppen och funderade på hur jag bäst skulle använda dom futtiga 16 minutrarna som återstod. Det stavas intervaller, närmare bestämt 15 stycken cyklande sådana 20 sek x 20 sek med 3 minuters uppvärmning och nedvarvning. Och svetten rann bra när jag gick därifrån, jag gjorde helt enkelt mitt bästa och det är de enda man kan begära. Dom halvhjärtade sit-upsen på pilatesbollen (som f.ö. är i starkt behov av lite mer luft) ska jag inte ens berätta om. Av någon anledning är jag inte särsklt bra på det där med hemma träning trots att jag har rätt bra disciplin. Det finns faktiskt minst 20 saker som är roligare när man är hemma.. Förbereda ett dagspass på jobbet i morgon, och ett nytt försök på gymmet för jag ger aldrig upp!

Supergod pannkaka enligt mig och min stackars mage som inte tål vitt vetemjöl, ser ut som stenålders mat enligt Emm. Smaken är som baken.. Med keso hallon och banan var den en riktig träningsvinnare! Nästa gång blir det helt klart upppiffning med den eminenta kanelen i smeten!