Argue for your limitations, and sure enough they're yours
Seg uppdatering mellan jobbnätterna och helgbesöket av dom fina. Har helt enkelt haft för mycket att göra för att ägna en längre tanke åt bloggen. Den lilla nanosekund med dåligt bloggsamvete man får släpper på en gång när man istället är närvarande och njuter av det härliga sällskapet man befinner sig i.
Har faktiskt lite roliga saker på gång, det hände märkligt nog en del dom första dagarna efter jag sagt upp mig i måndags förra veckan. Ibland är livet bra märkligt och finurligt, man måste bara ta beslut och verkställa dom innan framtiden lyser i ens ansikte. Jag har lite alternativ och inget är klart om vad det blir, därför håller jag lite på allt det för att inte skrika ut för mycket som jag kan tendera att göra då jag blir så himlansen exalterad. Det är en ny och annorlunda erfarenhet för mig ;)
För var dag kan jag känna mig lite mer nervös, liter mer förväntansfull och lite mer stark än vad jag gjort på länge. Fick otroligt rolig feedback igår från en tjej som jag gick högstadiet med, hon skrev till mig på Facebook och kände sig inspirerad av mitt tilltag att bara säga upp mig utan att ha någon direkt plan eller nytt jobb. Är det inte en av dom bästa komplimangerna man kan få? Att inspirera andra. Känns fint och varmt i kroppen när man hjälpt någon, för har du räddat en människa så har du räddat en del av världen.
Åh nu blir jag nyfiken! =) Spännande! Vi får se till att ses när du kommer hem från B! Hoppas du får en toppenhelg nu gumman! Njut av nuet och bara var! Kramar!!