Efter två 50 timmarsveckor var jag värd en helg i stillhet och total lugn. Har ju klivit ur ljudbokens värld (utom vid städning då är den ett måste!) och börjat läsa för egen maskin och det går undan kan jag säga. Men det är underbart att äntligen ha funnit läslusten igen, den kan ju komma till hands när jag ska stoppa näsan i anestesinsjuksköterskans djungel i höst. Promenader har jag avverkat också såklart, vädret är ju sagolikt och man får ju fatiskt skämmas lite om man inte tar sig ut. Det värsta är ju rastlösheten, det kryper till slut i benen när man tagit det lite för lungt. Har umgåtts en hel del av tiden med min kära syster, och det är inte till vardags vi hinner med kvalitetstid så det var dags på alla sätt och vis!

Läste ut en fantastiskt spännande kriminalthriller någon gång efter midnattsom jag kan rekommendera. Den heter "En sista bön" och är skriven av Richard Montanari, jag kommer skaffa fler böcker av honom och hoppas på att dom är lika bra. Men note till mig själv: sluta läs om makabra mord och otäcka sociopater innan sovdags, det kan bli en gnutta svårt att sova med otäcka drömmar.. 

Såg en underbart liten söt ekorre på promenad igår, såg dock en kisse sitta i ett buskage och lura. Med gråten i halsen fortsatte jag dock att gå då naturen har sin gång, hoppas att den lille sötnosen vann denna gång